5 frågor & 5 val till Michael Gullbrandsson

Vi på neobloggen har letat upp och ställt Michael "MiG" Gullbrandsson mot väggen. Den illustratör som i mångt och mycket satte tonen för Eon då han var den som gjorde illustrationerna för Alver, Dvärgar och Tiraker (samt mycket mer) där i Eons begynnelse.


1. Har du någon utbildning som illustratör eller är du självlärd?

Nej jag har ingen utbildning inom tecknande eller målande. Allt det där kommer av ett brinnande intresse för serier som liten i kombination med att jag tyckte om att rita. Varför jag gillade det vet jag ej men det är så det hela började. När jag fick tag i mina första superhjälteserier ( Hulk, Spindelmannen, Stålmannen etc ) så tyckte jag att det såg så häftigt ut att jag också ville kunna teckna på det viset. Så då började jag teckna av seriefigurer, serierutor och imiterade, efter bästa förmåga, olika teckningsmanér som de diverse tecknarna hade. Ett tag så kunde detta skifta från vecka till vecka så jag tecknade väldigt olika under en intensiv tid. Jag antar att min törst efter att lära mig hur dessa tecknare hade skapat sina serier gjorde att jag inte behövde någon skola för att lära mig teckna, jag hade det redan i mig.


2. Du har ju gjort illustrationer till en mängd rollspel såsom Drakar & Demoner, Noir & Eon. Är det någon skillnad att illustrera till just rollspel i jämförelse med vanliga illustratörsjobb?

Ja, massor. Rollspelsillustrationer kan vara väldigt roliga att göra med tanke på dess innehåll rent motivmässigt men det är inget högavlönat jobb eftersom branschen inte är stark på något sätt. Illustrationsjobb för annan typ av literatur eller dylikt är dock inte alltid lika kul att utföra men de betalar sig i regel betydligt bättre.

3. Du lägger ju ned en extrem tid på detaljer, hur lång tid kan du spendera på en och samma bild?

Svårt att säga, det beror på bilden/mån av tid. Är det ett eget verk så kan jag, beroende på ork/lust i princip lägga ned hur mycket tid som helst på detaljerna. Större verk innebär ju dessutom mer yta att klämma in detaljer på så då lägger jag ju naturligtvis ned ännu mer tid på dem. Så hur lång tid det tar att göra det jag gör varierar enormt. Men ja, jag älskar att finlira med detaljer.

4. Finns det några motiv eller scener som du helst avbildar?

Det där har varierat mycket genom åren från allt vad superhjältemanér till fantasy mm för med sig. Just nu har jag ingen favorit som jag förhåller mig till utan det blir lite vad det blir men om jag skulle vällja två genre som jag gillar mest så är det just dessa två som alltid har fallit mig mest i smaken.

5. Om du skulle välja en annan svensk rollspelsillustratör som du tycker utmärker sig vem skulle du vilja rikta strålkastaren mot då och varför?

Utan tvekan Peter Bergting. Han är en fruktansvärt duktig tecknare. Enligt min mening den bästa vi har i Sverige inom det vi håller på med.


Alver eller dvärgar?
Vet ej, jag gillar båda men om det gäller att teckna dem så brukar alver ha en tendens att manifestera sig på pappret i lite högre frekvens än dvärgar.


Tusch eller wacomplatta?
Tusch. Men det är svårt att sätta ihop digitala verk med tusch så det där beror på vad man ska göra. Men i regel så gillar jag tusch betydligt mycket mer och det är en svårare konstform dessutom så om man lär sig handskas med denna teknik så kan man dunka sig själv i ryggen. Det är ett tufft medel att röra sig med.


Hurra för manga eller fy för manga?
Vanligtvis "fy" för min del men det finns bra manga också. Det är bara det att det finns så jämmrans mycket manga och det mesta är skräp av det. Men jodå, visst finns det riktigt bra manga med.


Furries eller goblins?
Goblins.


Conan eller Elric?
Vet ej riktigt faktiskt. Jag måste nog säga Conan för jag vet ej tillräckligt om Elric. Fast Elric ser ju betydligt coolare ut så det är ett svårt val.


För er som vill kolla in och dregla över hans bilder så kan ni ta en tripp till hans hemsida eller hans konto på deviantART.

Lägesrapport: Västlanden

Den här dockan, av alla saker, inspirerade mig att börja fila på Västlandens dräktkultur och mode. Kläder säger mer om kulturer än man kanske kan ana, så det är en ganska viktig text, men ändå betydligt lättare och roligare att brottas med än det besvärliga religionskapitlet. Detta börjar äntligen bli färdigt, efter den enorma bromsklossen som var den zhaniska mystiken - en svår sak med att skriva en modul är att man måste se till att skriva så alla kan förstå, oavsett ålder och utbildning, och hur förklarar man egentligen vad en mystisk tradition inom en religion är? Jag har skrivit om edronitisk magiteori och Sungmunkarnas magitradition, om Mamolanismen, andetron och fatalismen. Viktigast är givetvis Mhîmrätten, en text på vilken en del jobb återstår, men jag har hittils fördjupat dess doktrin, skrivit om gudsbild, praktik och tradition, om bruket av mantran, och om synen på Ilik, ondskans ande i de gamla gudarnas ödsliga rike. Zhanernas mycket speciella begravningsseder återstår dock att beskriva.

Jag har också skrivit om zhanernas bildningstradition och namnskick, om kefal Omad Ûl-Shushan och hans bångstyriga dotter, om trädgårdar och temperaturer, historiska dynastier, riken och språk, och faktiskt också gjort en vapentabell, trots tidigare antipati gentemot sådana. Zhanernas egen vapentradition har redan täckts ganska väl i befintliga moduler, men i synnerhet Darkenerfolken i Västlandens periferi har en del prylar som faktiskt förtjänar ett omnämnande. Sagda darkenerfolk är knappast modulens fokus, men de har fått kortare texter som åtminstone ger dem lite färg och personlighet - och förhoppningsvis ger lika goda äventyrsuppslag som andra texter i modulen.

När jag kan bli klar med hela textmanuset kan jag inte säga i nuläget, men nu vet ni iallafall att arbetet med Västlanden fortfarande pågår - den är inte glömd.

(Dockan är för övrigt gjord av Marina Bychkova - kolla vad hennes grejer går för på ebay för en liten chock).

Okranas vindar

I provinsen Okrana ses västanvinden som ett ondskefullt tecken. Den letar sig ut från asköknen Tarkas och virvlar över himlavalvet och smeker över de åsarna och kullarna och dess viskningar går att höra i det höga gräset. Mardrömmar hemsöker de sovande, mjöl surnar och boskapen är orolig.

Rollpersonerna fortsätter sitt uppdrag trots att alla omen är emot dem och de sörjer förlusten av kämpen Mort. De har nu fått sällskap av Nikea, en kvinna med ett mystiskt förflutet och ett flertal dolkar gömda under sin klädnad. Frågan är om hennes skicklighet kan rädda dem då en mystisk ryttare spränger fram över åsarna nattetid. Vissa menar på att det är godsherren Ovidius som går igen och återvänt för att hämnas och hur bekämpar man en fasa från andra sidan graven?

Förutom att roa oss med att rollspela så håller även regelsystemet på att ta form. Avståndsvapen och förflyttningsregler har anpassats till varandra.

Rollpersonskapitlet har blivit än mer tillslipat och det går betydligt snabbare att göra en rollperson nu men samtidigt får man ett stort djup och fler val än i Eon III.

Visionen är att göra Eon IV mer varierat och användbart för många olika rollpersonstyper. Det är värt att göra en lätt rustad rollperson beväpnad med lätta vapen lika väl som det är värt att göra en socialt kunnig eller vis rollperson.

Framför oss ligger nu skador & läkning. Vi vill bevara Eons gritty och hänsynslösa känsla då det gäller skador. Det skall göra ont av att bli huggen med ett svärd och den mäktigaste kämpe skall kunna dräpas av en dolk. Skador är dock inte endast av det fysiska slaget i Eon IV. Det kommer även vara möjligt att få diverse mentala trauman av nedbrytande omständigheter och "obehagliga" händelser.

Tills nästa gång - Må Daak vaka över er.

Vad är eon?

Vad Eon är för mig:
Eon är hjältemod men med riktiga människor. Något som skulle kunna vara hämtat från ”A Game of Thrones”, eller karaktärer från Rome, Sopranos eller någon annan HBO serie.

Vad Eon inte är för mig:
Övermänniskor som vandrar runt i grottor och slår ihjäl saker a la Dungeons & Dragons eller plastighet med dåliga effekter och svärd som en musikvideo av Rhapsody (eller Dungeons & Dragons för den delen).

För de som inte upplevt Rhapsodys plastiga storhet se här nedan. VARNING, det är lite naket, det är mycket billiga effekter och det är extremt skådespeleri. Ja det är så pass illa att ni får faktiskt kopiera och klistra in länkten själv om ni vill se den.

http://www.youtube.com/watch?v=WRQ6thP8D0w

The horror, the horror!

En elegi för Mort

Speltestet av Eon IV går vidare. Regler revideras, slipas till, slopas eller läggs till. Regeldiskussionerna är frekventa och varje vecka testas de till sitt yttersta. De nya stridsreglerna känns som att de sitter, fortfarande är det lite modifikationer och "tweakningar" kvar att göra men som det är nu går de betydligt snabbare än gamla Eon men lämnar alltjämt öppet för taktiska val och kan hantera många situationer, såsom strid mot flera motståndare, snabbt och enkelt.

Sociala konflikter har genomgått ett flertal omskrivningar och har främst förenklats samt balanserat men nu finns det redskap för allt från att underhålla på värdshus, skrämma upp bönder, öka moralen hos soldater, hålla eldfängda predikningar, förföra, förhöra eller bara övertyga en person till att ändra ståndpunkt. Systemet är gjort så att om man blir besegrad i en social konflikt så kommer man ha valet att bryta mot dess utfall men till en hög kostnad. Att spela personer med stor social skicklighet och mängder av kunskapsfärdigheter har nu en regelmässig funktion.

Utmattning, eller "det ändlösa tipsbingokryssandet" som det också är känt som, kommer att utgå och istället bakas ihop med ens Mentala uthållighet. Uthållighet som man kan offra (på egen risk) för att ge en bonus i vissa situationer. Man kan således anstränga sig för att prestera hårdare under kortare tid när det verkligen gäller.

Karaktärsdragen har blivit rejält reviderade och kommer nu påverka spelet direkt. Följer man dem så får man direkta bonusar och kommer även ha möjligheten att återhämta sin mentala utmattning.

Så mycket har hänt och alltjämt är mycket kvar... men alla vi som är inblandade är mycket extatiska över projektet och det känns verkligen som att Eon tas till nya nivåer samtidigt som dess fötter alltjämt är kvar i myllan och "realismen".

Kvällens spelmöte innehöll bland annat en strid där gladiatorn Mort av kraggfolket tog tre kortbågspilar på nära håll och svimmade av. De inavlade ortsborna tog honom till fånga och hotade att döda honom. En social konflikt inleddes av prästen Leon som lyckades köpa honom fri, men Leon beslutade i sista stund för att försöka slå ihjäl dem när han tyckte sig ha överhanden. Ett antal mer eller mindre lyckade tärningsslag senare så flydde den sista harmynta ortsbon för livet men Mort hade fått halsen avskuren och fastän de andra rollpersonerna försökte rädda hans liv så förblödde han i deras armar.

Men som Niklas som spelade Mort sade: "Att vara en mäktig gladiator och stridsmaskin som dör av att få halsen avskuren av en harmynt, lortig lantis känns på något sätt som Eon."

Och visst är det så. I Eon kan alla vara hjältar, alla kan utföra stordåd men alla kan också dö av ett förlupet bågskott, en elak knivskada eller ett illa gjort val.

Vila i frid Mort och må du bli välkomnad i Sirons hallar. Du kommer vara ihågkommen och vi speltestare tackar dig.

Socialt konfliktsystem

I måndags var det Eon IV-möte igen, denna gång hann vi med både strid och sociala konflikter. Vad gäller närstrid så känns det nu som ett fullt spelbart system förutom det där med sköldar. Vi har en del idéer och förhoppningsvis lyckas vi vaska fram det bästa tills nästa träff. Även vad gäller avståndsstrid väntar en del speltest och regelskapande.

Nåväl, som jag skrev i förra inlägget så ska inte Eon IV huvudsakligen vara fokuserat på strid. Måndagens spelmöte innehöll även en del sociala konflikter och det var intressant att resonera kring hur man ska använda sig av sociala färdigheter i kombination med karaktärsdrag för att få reda på information, förmå någon att göra något eller i stort sett vad som helst beroende på vilken typ av kampanj det är. Vi har som plan att konstruera reglerna så att rollpersonen får fördelar genom att känna till motståndarens svagheter - och det i sig bör kunna ge upphov till intressanta scenarier. Hur ska man kunna ta reda på hur någon ska övertalas ger en hel del mer än ett ensamt färdighetsslag.

/ Anton (avatarex)

Nytt stridssystem

Igår testade jag, Jonatan och Niklas att göra rollpersoner till Eon IV under spelledare Nallo. Kort därefter råkade rollpersonerna i strid och det var dags att testa det nya stridssystemet, vilket fungerade över förväntan med bra inlevelse, fart och fläkt.

För att aktivera spelarna och tvinga dem att välja hur de ska hantera situationen (människan är dömd till frihet...) så har vi infört taktikkort, varje runda väljer kombattanterna varsin taktik och då olika taktiker lämpar sig olika med varandra är det viktigt vad man väljer. Detta att behöva välja kort aktiverade oss spelare under hela striden gav mycket inlevelse och var dessutom ett intressant spelmoment. Skadesystemet är ordentligt uppsnabbat, vilken sorts allvarlig skada det är avgörs först efter striden vilket gör att man inte kommer behöva slå i boken under stridens gång - alla nödvändiga regler finns på rollformulären och taktikkorten!

Lite kvar att fixa är det innan det skickas ut på speltestare, framför allt att fila på hur motanfallen ska bli lagom riskabla. Det hela ser mycket lovande ut och jag ser fram emot att få hitta nya saker till Eon IV som ska få testas så snart som möjligt.



Nej, ni behöver inte oroa er - Eon IV kommer inte vara huvudsakligt fokuserat på strid. Men om alla de andra idéer vi har får ni reda på om i ett annat inlägg.